OM OSS
Tavlan till vänster är målad från ett fotografi på Lena tillsammans med labradoren Umbra och parson russell terriern Tira. Fotot togs strax efter att Lena tagit jägarexamen och Jesper överraskade senare med tavlan i present.
Själhundars väljer att avla på hundar som bibehållit sina jakt- och spåregenskaper.
Redan i mitten av 90-talet skaffade vi vår första labrador och senare hamnade en oregistrerad parson russell tik i familjen av en ren slump.
Vi har även haft schipperke som är en liten vallhund och har ett helt annat kynne än både terriers och retrievers.
Äventyret med vår första parson fick Lena att både en och tre gånger beklaga sig över att vi skaffat terrier, men den dagen hon var borta gick tomheten som uppstod efter henne inte att vare sig förutse eller förstå. En parson är en stor hund i en liten förpackning med en fantastisk personlighet och är en självklar familjemedlem.
Så ett liv utan en parson russell kändes omöjligt. När Tira kom till oss var hon redan fem månader gammal och hade sina egenheter, men växte snabbt in i rollen som vår familjeterrier. Hon visade snabbt hur lättlärd och säker hon var på spårning, nosework och vardagslydnad.
Det var också Tira som fick Lena att bli intresserad av både utställning, hundsport och jakt. När flera påpekat att Tira var utställningsmaterial provade vi på att starta i valpklass och det var så roligt att vi åkte på massor av utställningar det året.
Sen gick det som på räls med Nosework, spårning, jägarexamen och instruktörsutbildning. Sist men inte minst bestämde vi oss för att förverkliga en tonårsdröm hos Lena - en liten uppfödning i eget kennelnamn. Där är vi nu.
Vi är med i följande klubbar
På vägen till kenneln, så har vi träffat människor som gjort starkt intryck på oss och som hjälpt till i smått och stort. Av dem vill vi framförallt nämna två:
